This is me

Jag ska då alltid göra allt så jävla dramatiskt hela tiden. Alla vet ju att dressyrtävlingar oftast är en ganska tråkig och stillsam tillställning. Jag bestämde mig för att ändra på detta igår! Mini var med på noterna.

Precis innan vi skulle gå in i ridhuset, så blev Mini rädd och kastade sig runt. Inga probs, om det inte var för att det var en snövall där. Det resulterade i att Mini går omkull i snön, jag ramlar av och hamnar under hästen = inte bra. Som tur var så var det ju snö, så det gick bra ändå. Vi kom tillslut upp på fötter igen, men var nu två vandrande snögubbar.

Jag fick lite dispens av domaren och borstade bort den värsta snön och travade sen glatt in på banan, och meddelade publiken och domaren, att vi mår bra och är redo... :D

Mini var såklart spänd efter detta, helt förståligt, så det blev ganska mycket missar. Dock var det som var bra, väldigt bra, så vi slutade på 64,5 % och två utanför placering. Helt ok debut i LA!

Och när vi skulle åka därifrån så ser vi en häst som stegrar sig uppe på stallbacken, ryttaren åker i backen, och pålle kommer i full sken rakt mot paddan! Vi kastar oss ut och börjar vifta på pålle som väjer av. Jag får tag i honom och ryttaren klarade sig utan större skador.

Men nu jävlar kan ingen säga att det inte kan vara action på dressyrtävlingar iaf!

Nästa helg blir det, förhoppningsvis, en lugnare tävling i Åmål..